1797-183 Charles-Emile-Callande de Champmartin (Bourges, 1797 -Paris,1883) was a French painter. His numerous portraits, historical and religious pictures were very popular.  Related Paintings of charles emile callande :. | mameluck retenant un cheval | monomane du vol | monomane du vol d' enfants | chevaux de poste d' une ecurie | tete d' oriental dite mustapha |
Related Artists:
CELESTI, Andrea
Italian painter, Venetian school b. 1637, Venezia, d. 1712, Venezia,Italian painter. He trained first with Matteo Ponzoni, then with Sebastiano Mazzoni; Mazzoni encouraged the development of a Baroque style, but Celesti was also attracted by the naturalism of the tenebrists. The first known works by Celesti are mature in style, and he had already achieved considerable fame in Venice when the Doge Alvise Contarini honoured him with the title of Cavaliere in 1681. The complexity of his sources is evident in two canvases, Moses Destroying the Golden Calf and Moses Chastising the Hebrew People for their Idolatry, both painted c. 1681 for the Palazzo Ducale, Venice, and signed Cavaliere; they are influenced by Luca Giordano and by the narrative techniques of Jacopo Tintoretto. The most distinguished works of Celesti's early period are two large lunettes that show three scenes: Benedict III Visiting St Zacharias, A Doge Presented with the Body of a Saint, and the Virtues Surrounding a Doge Holding the Model of St Zacharias (c. 1684; Venice, S Zaccaria). These luxuriant compositions represent a remarkable leap in quality from the paintings of the Palazzo Ducale, with lighter colours and a more flickering touch. A little later Celesti left Venice for Brescia, perhaps by way of Rovigo; exactly when he arrived is not known, but he established himself and his studio there for several years. Panfilo Nuvolone and Francesco Paglia (1636-1713) had encouraged the development of a more exuberant Baroque style in Brescia, and in response Celesti created more decorative, lyrical works, such as his ecstatic St Rose of Lima (Brescia, S Clemente) with its brilliant display of glorious light. Most of Celesti's paintings done in and around Brescia were religious canvases, but he also painted portraits, such as the two entitled Condottiero (Ljubljana, Slov. Acad. Sci. & A.) and the portrait of Conte Alberto di Baone (Dublin, N.G.), executed in a dazzling array of colours. In 1688 Celesti was active at Toscolano on Lake Garda, where he painted canvases of scenes from the Life of St Peter (Toscolano Cathedral) and in 1689 decorated the salone of the Palazzo Delay (now Palazzo Mafizzoli) with Old Testament scenes. In 1696 he was at Treviso, where he executed a Last Judgement for the cathedral (untraced) and in 1697, 1698 and 1699 pictures for the abbey of S Floriano at Linz, where his Paradise, for the high altar, remains in situ. By 1700 Celesti was back in Venice, where he set up his studio; Venetian artists of this period, led by Giovanni Coli and Filippo Gherardi, were reviving the style of Veronese, and Celesti, following this trend, produced late works that employed more dazzling effects of colour and light. These works include the frescoed decoration of the Villa Rinaldi Barbini at Casella d'Asolo, where Celesti created a series of exotic and theatrical mythological and biblical scenes, distinguished by their luminosity and by their light and airy touch. His last works were three dramatic night scenes: the Birth of the Virgin, the Assumption of the Virgin and the Martyrdom of St Lawrence (1706-11; Verolanuova Cathedral). Celesti was much admired by Charles-Nicholas Cochin (i) and by Jean-Honor? Fragonard, and his colour influenced the Rococo art of the early 18th century in Venice and in Austria.
anna maria thelott
Anna Maria Thelott, född 1683, död 1710, var en svensk konstnär. Thelott var en av de första självförsörjande och professionella kvinnliga konstnärerna i Skandinavien. Anna Maria Thelott var dotter till instrumentmakaren och konstnären Philip Jacob Thelott d.ä., som ursprungligen kom från Schweiz, och syster till konstnären Philip Jacob Thelott d.y. Hon arbetade redan som barn sin med far och sina bröder i arbetet med att illustrera Olof Rudbeck d.ä.:s "Campus Elysii" och "Atlantica", och bidrog snart till hushållets försörjning genom att ensam utföra olika konstnärliga arbeten mot betalning, vilket gjorde henne till landets troligen första kvinnliga yrkeskonstnär. Familjen bodde ursprungligen i Uppsala, men flyttade år 1702 till Stockholm efter den stora stadsbranden då en stor del av Uppsala brann ned. Thelott var en mångsidig konstnär som var kunnig på en rad områden; hon utförde träsnitt och kopparstick förutom teckning och illustrationer med allegoriska och religiösa motiv, miniatyrer och bilder av djur och landskapsmålningar. Hon utförde elva träsnitt av tyska städer med tillhörande informativ text på uppdrag av Posttidningen år 1706 och anlitades för att illustrera Peringskiölds arbeten. År 1710 dog Anna Maria Thelott i Stockholm som en av många offer för den sista pesten i Sverige. På Uppsala universitetsbibliotek finns en skissbok av henne utförd 1704-1709.
mattsleiderstam
Adolf Ludvig Stierneld, född den 1 september 1755 i Stockholm död den 31 juli 1835 på Gripsholm, var en svensk friherre, politiker, hovman och samlare av historiska dokument, vilken av senare historisk forskning avslöjats som en av Sveriges mest förslagna och produktiva dokumentförfalskare. Stierneld var son till Samuel Gustaf Stierneld, vilken var chef för Västmanlands regemente, och vilken lär ha antecknat sitt regemente bland den nyföddes faddrar. Sonen inskrevs även endast sex månader gammal som volontär i samma kår. Oaktat denna militärståtliga början hann sonen ej längre än till ryttmästare vid livregementet, vartill han utnämndes 1781. Inom hovet anställdes Stierneld som kammarherre hos drottning Sofia Magdalena 1778. Han kom dock snart på mindre vänlig fot med Gustav III och tillhörde vid 1786 och 1789 års riksdagar ledarna för oppositionen inom adelsståndet. När kungen beredde sig att genomföra sina envåldsplaner, hörde Stierneld till de motståndare som arresterades. Till följd av sina förbindelser med ryske ministern hade han åsamkat sig konungens synnerliga ovilja, och när de övriga arresterade frigavs, sändes Stierneld till Varbergs fästning, där han kvarhölls till 1790. Genom sitt 1790 ingångna giftermål med grevinnan Kristina Charlotta Gyldenstolpe, dotter till Gustav III:s gunstling Nils Philip Gyldenstolpe, kom Stierneld snart åter på mera vänlig fot med hovet och blev 1792 överkammarherre. Vid riksdagen 1800 sågs han också, i likhet med andra ur 1789 års opposition (Magnus Fredrik Brahe, Claes Axel Lewenhaupt med flera) i hovpartiets främsta led.